En annan grej e väl att biotopvårda vattendrag utefter helheten, alltså för större fisk, med en annan utgångspunkt än bara lek och uppväxtområden, alltså insatser som ståndplatser, områden för insekter osv osv… Inte många artiklar som handlar om sådana insatser heller, nästan alla insatser verkar fokuserad på grundare områden med en viss strömhastighet? Eller är jag ute o cyklar?
Det finns en bra bok som heter Fiskevårdens ABC. Den gavs ut på 80-talet och borde gå att finna hos antikvariat eller kanske biblioteket.Den omfattar det du efterfrågar och har mått på romlådor om det går så långt.
När det gäller lekgrus och lekbottnar vill jag gärna att älven, ån, bäcken själv transporterar gruset med strömmen. Vattnet arbetar ju hela året. Så om man använder stenar för att skapa erosion så gör vattnet jobbet. Och det hamnar automatiskt av naturen på rätt ställe.
Annars är jag motståndare till idiotin att bara dumpa i stenblock. Så som de brukar göra skapar det bara en massa turbulens som fisken inte tycker om. Både lax och öring är byggda för hård ström.
Vad använder ni för något när ni smörjer in era leaders så dem flyter bra? Jag har ett bra vax men det blir rätt kletigt på lina och spö efter ett tag.
Säljer en 2-Handsklump från NAM som endast är provkastad. Densitet flyt/sjunk2
9,8m och väger 28gr detta är en hel klump och behöver inga spetsar.
pris: 450:- + frakt
Jag är lite intresserad av just detta med block och sten. Att det finns en funktion att fylla med hjälp av att, på rätt ställe, återplacera bortplockat sten, det tror jag fortfarande. Med betoning på rätt ställe…
Det var därför jag hajjade till när jag läste artikeln från sportfiskarna som jag la in en länk om i tidigare inlägg, där pratade man om att lägga tillbaka sten som plockats bort, men fortfarande låg kvar på bägge sidor av vattendraget där stenen staplats och skapat vallar eller murar vilket då lett till en avsmalning av vattendraget, med en djupare fåra och utebliven erosion av som följd… Att genom att lägga tillbaka stenen, på rätt sätt, så breddades åter vattendraget, strandzonen öppnades upp igen för erosion och på naturlig väg frigjordes sand, sten och grus som sedan på rätt sätt sorteras storleksmässigt av vattnet och hamnar där det hamnar… Alltså naturliga lekbottnar och naturliga uppväxtområden..
Jag har inte läst många sådana artiklar där man gör just så, däremot mängder av artiklar där man skapar, alltså bygger helt nya lekområden eller uppväxtplatser? Antagligen kanske på fel platser och utan att lägga någon större tanke på hur omgivningsfaktorer som tex markförhållanden intill vattnet ser ut utan mer kollat på saker som tex tillgänglighet och hur rådande strömhastighet i dagsläget ser ut… Sen anlägger man med hjälp av block och sten och grus tex ett lekområde, har man tur så fungerar det, men väldigt ofta fungerar det bara en kort tid, oftast pga att leksubstratet spolas bort, sedimenteras över och tillslut växer igen… Om man inte underhåller området då, men målet bör väl vara att sådana här områden skall underhålla sig själva och då krävs kontinuerlig erosion av lämpligt material.
Erosion har inte heller varit någonting som lyfts fram som någonting positivt alla gånger utan snarare någonting man ofta velat undvika? Men att med hjälp av större sten på rätt ställe, skapa naturlig erosion och kontinuerligt frigörande av både sten, sand och grus, låter både som ett steg framåt och någonting som jag iaf inte hört att man gjort så ofta tidigare, eftersom jag själv tjatat om det tidigare utan nån vidare respons… Att göra på detta sätt leder väl på lång sikt nämligen till meandring om förutsättningarna är det rätta? Någonting som de flesta hävdat blir både för dyrt och är för svårt att åstadkomma… Men jag har aldrig sagt att man skall ”bygga nån form av meandring”, utan precis som det nu står att man gör, starta processen genom att placera sten, på rätt ställe med lite finlir, och sen låta vattendraget bara göra sitt, återställa så mycket det går till ursprungsläge helt enkelt. Meandring är ju ingenting som sker över en natt direkt, men många vattendrag rinner väl igenom olika typer av moräner på sina ställen och där finns väl alla möjligheter att med små medel, åstadkomma bra resultat, om än över tid…
Mitt minne sträcker sig till 70-talet och minimimåttet var då i Idefjorden 30cm. Små silverblanka fiskar med röda prickar. De kom väl från en liten bäck vid viken som jag inte avslöjar. Hoppas de finns kvar.
Ja medelstorleken är större nu med några cm. Men det jag skrev ovan, då glömde jag försurningen som pågick hela 70-talet. Den gjorde oerhört illa. Värre än något annat. Så jag tycker man skall fråga sig varför det inte är bättre. Något känns fel och det är inte bra.
Jag skulle kunna göra en lista på fiskeplatser som inte finns längre pga samhällsutvecklingen. Ja, öringen i havet är lite större nu men de är inte fler.
Som jag kommer ihåg det var minimimåttet i bohuslän 35 cm på 90-talet, och det var 40, sedemera 45, i halland. I skåneland har det väl varit 50 så länge jag kommer ihåg (men jag är ju halvsenil, så ta det med ett par nypor salt).
Höjning av minimimått och maskstorlek på näten har gjort underverk.
--
Beträffande Öresundsfisket så är fisken köldstel som fanken i mars, och börjar som regel hoppa/spralla/fightas först i slutet av mars/början av april - de är ofta ganska slanka i mars, trots närheten till åar och god tillgång på sill.
Så, det riktiga fisket börjar först i april, även här nere.
Men det var väl mindre medelstorlek på fisken då?
Som det ser ut nu, om jag utgår från mina hemmavatten i 8-fjordar, så har vi starka bestånd med en bra medellängd.
Efter första sex dagarna i år hade jag en medellängd på 45 centimeter i min båt. Det var över 1030 i lufttryck hela första veckan. Det innebär generellt att man får större men färre fisk. Andra veckan sjönk lufttrycket under 1030 och då kom mängdfisket igång. Två dagar fick vi 25 resp 23 stycken. Medellängden för andra veckan stannade däremot på 40 cm vilket jag tycker är bra med tanke på hur mycket fisk som fångades under den veckan. Tippar att 40 är ungefärligt medel utslaget på året också.