Hoppa till innehåll

Har skogsägare några skylldigheter?


Tiger

Recommended Posts

  • Svar 52
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

Oj vad välskrivet. Och sant!

De areella näringarna har sina egna regler, jmf även yrkesfiske som inte heller behöver tillstånd för t ex trålning trots att det borde klassas som vattenverksamhet. Troligen för att byråkratin skulle bli alltför tung om varenda avverkning skulle kunna överklagas.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Intressant, och upprörande.

Men äganderätten är vår starkaste rätt, och skyldighet.

MIN skog, är just MIN skog, och inte någon annans.

Skogsvårdslagen är ingen lag, utan en rekommendation.

Kloka ord ? kanske lite vinklade åt ett medialt håll.

Men att skogsbruk av idag inte är så miljömedvetet, ur medborgarnas blickvinkel,

är till största del en kostnadsfråga.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Det här blir hyperintressant för mig personligen eftersom jag tror på äganderätt, men samtidigt på miljöansvar. Så nu sitter jag här med en inre konflikt.

Lösningen för mig blir att ändå tvinga skogsägarna att ta mer ansvar. Skogen är en naturresurs som måste vårdas precis som vi kämpar för att älvarna ska vårdas. Jag tror att du håller med om älv-biten, annars skulle ju den som äger mark med en älv på kunna göra precis vad han ville med vattnet.

Att skogsvården inte har innefattat hänsyn till miljön samt naturvärden tidigare är dumt, eftersom alla förändringar nu betyder att värdet på skogsegendom kommer sjunka. Man kanske kan tänka sig en kompensationspeng, eller en övergångsperiod, eller att staten åtar sig att lösa ut skogägare till tidigare marknadsvärde.

Vad tror du?

En sak har jag tänkt mycket på sedan jag för runt åtta år sedan besökte ett stenbrott. Det borde väl inte ha varit så dramatiskt. Vi körde uppför ett berg, och när vi klev ur minibussen på toppen stod vi i ett grussmutsigt, mänskligt förfulat landskap som bara det var väldigt trist. Men höjde man blicken såg man hålet i berget. En gigantiskt yta, med alla mått mätt, var urgröpt ur bergets mjuka istidsform. Jag tittade runt på de andra i gruppen, men ingen verkade reagera som jag. Kanske är jag naiv, eller extra känslig. Men jag upplevde att det kändes som att någon hade våldfört sig på berget, öppnat ett sår, som aldrig, aldrig kommer att läka. Om hålet ska fyllas görs det med -- vad heter det? Fyllnadsmassa? Markfyllnad? Det spelar mindre roll, i vilket fall är det en blandning av gammalt skräp. Betongavfall och toalettborstar, ruttet trä och rostigt armeringsjärn. Det känns inte heller så sjysst mot naturen.

Den första tanke jag hade var: Får man göra så här? På något sätt kändes stenbrottet som en olaglighet. Sedan blev jag bedrövad. Sedan dess ser jag på stenhus, skulpturer, et cetera med mer respekt såväl som fasa.

Nu är det här ingen klockren parallell, berget växer inte åter. Men jag undrar vad vi har för attityd gentemot marken vi "äger". Vad är rimliga ingrepp, och vad är det inte?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Äganderätten är vår starkaste rätt. Men varför alltid tvång ?

Är alla markägare en samvetslös hop med miljöförbrytare, vare sig man är stor eller liten markägare ?

Fundera på vad som gjort skogsmark så värdefull, är det fastigheten med produktionsskog, eller en med flera nyckelbiotoper och fornminnen ?

En gynnsam möjlighet att med skog i bolagsform utöka sitt innehav och återinvestera i något som ökar i värde, med skaplig avkastning.Men finns värdet och investeringsintresset kvar om man får en inskränkning i sitt nyttjande. För vem har ett värde av en skyddszon, naturskog, eller nyckelbiotop ?

Det är okej att lägga restriktioner på mig med miljön som ursäkt, men jag ska låta er förpesta samma miljö med t ex. bilåkning.

Tror ni att man som skogsägare tycker att Skogsvårdsstyrelsen är ett fungerande organ i statsapparaten ?

Varför skulle jag ha olika tänk om skog kontra vatten, eller å och älv ?

Att jämföra gruvdrift med skogsbruk känns ju lite .... fel ?

Redigerad med Huckis
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Värde ...

Produktionsskog har ekonomiskt värde. Men det har ju älvarna också i form av vattenkraft.

Nu när vi mer och mer börjar förstå vilka komplicerade ekologiska samband som finns i naturen kanske det är dags att börja se om skogarnas ekologiska mångfald på samma sätt som vi värnar om älvarna.

Markärgare är säkert generellt väldigt hyvens och reko personer, kanske mer så än andra till och med. Men det har inte med saken att göra, som jag ser det.

Att privatpersoner förstör "andras" natur, oavsett om det rör sig om en slängd ölburk eller en totalt okänslig fyrhjulingsfärd genom ömtåliga skog och mark, är extremt dåligt och borde ha mycket högre prioritet. Och det borde medföra tydliga straff.

Många näringar har fått anpassa sig till ändrade förutsättningar under historien. Musikindustrin, för att ta ett aktuellt exempel som kanske verkar långt från ämnet, men nu pratar vi ekonomi.

Det saknas perspektiv hos näringsidkare. Låt mig ta ett exempel.

Fisket var för hundra år sedan en liten, men välmående näring. Både tillgång och efterfrågan var god. I slutet av 1800-talet exploderade britternas ingenjörsanda och med den kom efter hand bränsledrivna båtar. Den utvecklingen nådde Sverige några år in på förra seklet. Det blev möjligt för en ensamfiskare att ta hem enorma mängder fisk. På 20- och 30-talet lockades allt fler till en näring som historieskrivare samfällt i efterhand har jämfört med en guldrush. Antalet personer som nu skulle försörjas av fisket exploderade.

Fisket fortsatte att leverera. Tills för några decennier sedan. Fisken började försvinna. Folk i hela världen började välja billigare matvaror.

Men i stället för att acceptera att guldåldern var över började yrkesfiskarna att med alla medel försvara sin rätt att försörja en otidsenligt stor kår av fiskare.

Jag frågar mig, varifrån kommer denna rättighet?

Från naturens tillgångar? De finns inte längre kvar.

För att de "alltid" har varit fiskare? De flesta bara har en eller max två generationer bakåt att luta sig emot.

Ingen vill bli påtvingad förändring. Men det händer, och jag önskar att politiker var mer tydliga med att anpassning ibland är ett måste.

Att besluta att skydda skogen bättre är ett pådyvlat tvång och inte samma sak som att fisken har försvunnit.

Det innebär att många i vårt land skulle behöva anpassa sig, i vissa fall väldigt genomgående.

Men om våra gemensamma samveten och insikter säger att det är viktigt, viktigare än en yrkeskårs välmående, då är det enligt mig ett pris värt att betala.

Nu har jag inte alls berört önskan att få ha kvar en vacker skog intill tomtgränsen, där barnen kan få leka och där vi om vi vill kan plocka svamp på höstlovet. Den är också värdefull, fast inte i reda pengar förstås.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

...Den är också värdefull, fast inte i reda pengar förstås.

Fast lite värdefull räknat i pengar är den. Folkhälsan förbättras av att man lever med närhet till grönområden och möjlighet att röra sig i naturen (men behöver faktiskt inte röra sig så mycket i den, det räcker att veta att den finns för att folkhälsan ökar något). Ett annat exempel är att patienter med utsikt över grönområden snabbare frisknar till och kan skrivas ut.

Detta går att översätta i reda pengar.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag har inget emot att skydda skog, om den kan anses skyddsvärd.

Skogsbrukets åtgärder, har ju gett vårt land en rikedom i form av ett virkesinnehav, som till skillnad från alla nämnda näringsgrenar, har ökat.

Alltså ingen risk för en framtid utan träd, eller skog. Att det först sista kanske 10 åren, börjats med en artanpassning kan vi tacka stormarna för.

I framtiden kommer säkert skog inte att kunna nyttjas som den gör idag, av industrin. Det ligger i människans utveckling, industriella förändringar inom

vårt handelsområde, o s v .

Det Mipert beskriver, finns inom varje tätort att hitta. Kommunerna låter bygga igen allt vad ledig tomtmark heter. Att på en mindre ort tro att man kan leva och bo i en skogskant, med mindre än att man äger skogen, anser jag bara vara ett personligt felköp av sitt boende. Att `dom andra` , eller staten ska reglera en enskild ägares beslut för att man ska kunna bo granne med en skog, känns lika omöjligt som att förbjuda fel par att skaffa barn.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag tycker artikeln var ganska vinklad. Absolut ska man skydda skogs delar med speciella förutsättningar vattendrag eller dylikt. Men skulle det komma någon och säga till mig att jag inte fick avverka min skog för dom bor så nära. Absolut spara träden mot tomten om så vara fallet. Men annars tyckte jag artikeln var veg, det skulle väl va som att säga till någon som bor i lägenhet att dom inte får sälja för jag kanske inte gillar grannarna.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Sen tror jag faktiskt dom flesta skogs arbetarna tar med sig sin skit och tar hand om resterna så gott det går. Dom är ju ändå mer i skogen av vad vi är. Sen att skogs bolagens skyldigheter är lite vaga kan man ju se till att det blir annorlunda.

Men där jag har skog så har det bestämts att det ska komma upp ett gäng vindkraft verk utan att jag får säga nåt. Vad säger ni om det? Vem är då boven i dramat? Inte för att jag har nåt emot det tvärtom mer vindkraft i sverige spräng vatten kraften! Men men....

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag har inget emot att skydda skog, om den kan anses skyddsvärd.

Skogsbrukets åtgärder, har ju gett vårt land en rikedom i form av ett virkesinnehav, som till skillnad från alla nämnda näringsgrenar, har ökat.

Alltså ingen risk för en framtid utan träd, eller skog. Att det först sista kanske 10 åren, börjats med en artanpassning kan vi tacka stormarna för.

I framtiden kommer säkert skog inte att kunna nyttjas som den gör idag, av industrin. Det ligger i människans utveckling, industriella förändringar inom

vårt handelsområde, o s v .

Det Mipert beskriver, finns inom varje tätort att hitta. Kommunerna låter bygga igen allt vad ledig tomtmark heter. Att på en mindre ort tro att man kan leva och bo i en skogskant, med mindre än att man äger skogen, anser jag bara vara ett personligt felköp av sitt boende. Att `dom andra` , eller staten ska reglera en enskild ägares beslut för att man ska kunna bo granne med en skog, känns lika omöjligt som att förbjuda fel par att skaffa barn.

Skogsägaren har än idag skyldigheter, denne ska enligt 1994 års skogsvårdlag tillgodose två jämnställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål,

Jag kan hålla med om att mycket är fel, men de flesta skogsägare tar ett stort eget ansvar för sin skog, och detta tror jag de gör för att de äger den.

Det står i miljömålet: "Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas"

Skogsvårdlagen är en lag, ingen rekommendation. Haken är bara att den förutsätter att alla gör rätt (vacker tanke :)) så det är dåligt med verktyyg för att beivra felaktigheter. Det finns en del som har satt i system att nyttja dessa svagheter och gjort sig stora pengar utan någon påföljd.

Innan den senaste lagen (det har funnits många) så var det mycket mer begränsat, man hade avverkningsplikt, röjningsplikt (och där skulle allt löv bort) samt dikningsplikt på en del ställen (förstört många rinnade vatten). Jag tror ingen vill tillbaka dit igen.

Problemet är att idag har vi hamnat i andra diket så jag tror att en översyn vore bra.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Skogsägaren har än idag skyldigheter, denne ska enligt 1994 års skogsvårdlag tillgodose två jämnställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål,

Jag kan hålla med om att mycket är fel, men de flesta skogsägare tar ett stort eget ansvar för sin skog, och detta tror jag de gör för att de äger den.

Det står i miljömålet: "Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas"

Skogsvårdlagen är en lag, ingen rekommendation. Haken är bara att den förutsätter att alla gör rätt (vacker tanke :)) så det är dåligt med verktyyg för att beivra felaktigheter. Det finns en del som har satt i system att nyttja dessa svagheter och gjort sig stora pengar utan någon påföljd.

Innan den senaste lagen (det har funnits många) så var det mycket mer begränsat, man hade avverkningsplikt, röjningsplikt (och där skulle allt löv bort) samt dikningsplikt på en del ställen (förstört många rinnade vatten). Jag tror ingen vill tillbaka dit igen.

Problemet är att idag har vi hamnat i andra diket så jag tror att en översyn vore bra.

Vad man väljer att kalla Skogsvårds-lagen, eller -rekommendationen, är intressant ur folklig synvinkel. En lag kan man bli fälld av, eller för. Det är nu inte möjligt, och som skogsägare, eller företagsägare tackar jag för det. För de flesta medborgare är nu detta inte förståligt, eller känns accepterat. Vare sig man nyttjar en brist, eller sin rätt, så är det endast ur en `värdeslaktares` kortsiktiga perspektiv de egentliga bristerna blir synbara. Att alla drabbade av `granne med ett hygge`, väljer att ge någon annan än sig själv skulden till sin belägenhet, är förståligt. Men rättsligt oantastbart, så länge vi har rätten till vårt ägande. När den rätten sakta urholkas, kommer nog många med mig, att överväga sitt innehav.

Översyn är nog inte bara bra, utan borde vara högsta prioritet. Likaså att ingen av de gamla plikterna återinförs.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Äganderätten är vår starkaste rätt. Men varför alltid tvång ?

Är alla markägare en samvetslös hop med miljöförbrytare, vare sig man är stor eller liten markägare ?

Fundera på vad som gjort skogsmark så värdefull, är det fastigheten med produktionsskog, eller en med flera nyckelbiotoper och fornminnen ?

En gynnsam möjlighet att med skog i bolagsform utöka sitt innehav och återinvestera i något som ökar i värde, med skaplig avkastning.Men finns värdet och investeringsintresset kvar om man får en inskränkning i sitt nyttjande. För vem har ett värde av en skyddszon, naturskog, eller nyckelbiotop ?

Det är okej att lägga restriktioner på mig med miljön som ursäkt, men jag ska låta er förpesta samma miljö med t ex. bilåkning.

Tror ni att man som skogsägare tycker att Skogsvårdsstyrelsen är ett fungerande organ i statsapparaten ?

Varför skulle jag ha olika tänk om skog kontra vatten, eller å och älv ?

Att jämföra gruvdrift med skogsbruk känns ju lite .... fel ?

Jag kan förstå dina synpunkter... men med den logiken så antar jag att du är emot majoritetsbeslut i fiskevårdsområden om nätförbud för att skydda känsliga storöringstammar eller att havsmyndigheten begränsar möjligheten till fasta fisken utanför våra älvmynningar?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Har inte läst länken men jag vet att i många fall så har skogsägaren en skyldighet att avverka, min kompis äger fjällnära skog och

han var tvungen att avverka, nu var detta i början på-80 talet och reglerna kanske har ändrats?

Kanske är jag ute och cyklar nu men som sagt, jag har inte läst länken.. Bara en tanke!

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Jag kan förstå dina synpunkter... men med den logiken så antar jag att du är emot majoritetsbeslut i fiskevårdsområden om nätförbud för att skydda känsliga storöringstammar eller att havsmyndigheten begränsar möjligheten till fasta fisken utanför våra älvmynningar?

Tack för din förståelse.

Men det du tar upp är ingen fast resurs, bundet till ett specifikt land eller vatten område, begränsat av en ägargräns. Om min skog började vandra runt, som fisken du tar upp i din fråga, vore det inte min enskilda resurs. Ett Fvo är ju en gemensam skötselform, av ett gemensamt ägande. Det finns ju även den formen i skogsägandet, även om många sådana samfälligheter blivit utskiftade.

Om resursen vore helt ägd av en enskild, vore det en annan sak. Min lilla skogstjärn, är min, med innehåll.

Men vem äger haven, eller en hel älvmynning, eller köper upp ett helt Fvo ?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tack för din förståelse.

Men det du tar upp är ingen fast resurs, bundet till ett specifikt land eller vatten område, begränsat av en ägargräns. Om min skog började vandra runt, som fisken du tar upp i din fråga, vore det inte min enskilda resurs. Ett Fvo är ju en gemensam skötselform, av ett gemensamt ägande. Det finns ju även den formen i skogsägandet, även om många sådana samfälligheter blivit utskiftade.

Om resursen vore helt ägd av en enskild, vore det en annan sak. Min lilla skogstjärn, är min, med innehåll.

Men vem äger haven, eller en hel älvmynning, eller köper upp ett helt Fvo ?

Du borde läsa indianhövdingen Seattles tal. Det handlar bland annat om hur den vite mannen tror sig kunna äga jorden och bestämma över den och det vansinniga däri.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Du borde läsa indianhövdingen Seattles tal. Det handlar bland annat om hur den vite mannen tror sig kunna äga jorden och bestämma över den och det vansinniga däri.

Jodå, det har jag allt hunnit med. Nu har jag att hantera en annan problematik, och dess följder, än den gamle indianhövdingen.

Men jag instämmer, hans tal, eller dess innebörd, är tankvärda ord.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Tack för din förståelse.

Men det du tar upp är ingen fast resurs, bundet till ett specifikt land eller vatten område, begränsat av en ägargräns. Om min skog började vandra runt, som fisken du tar upp i din fråga, vore det inte min enskilda resurs. Ett Fvo är ju en gemensam skötselform, av ett gemensamt ägande. Det finns ju även den formen i skogsägandet, även om många sådana samfälligheter blivit utskiftade.

Om resursen vore helt ägd av en enskild, vore det en annan sak. Min lilla skogstjärn, är min, med innehåll.

Men vem äger haven, eller en hel älvmynning, eller köper upp ett helt Fvo ?

Varsågod :)

Det intressanta är ju att din skog faktiskt också vandrar runt eller åtminstone de bevarandevärden som är knutna till den. Många känsliga djur o växter är beroende av spridningskorridorer eller av större sammanhängande områden av gammal skog. Naturvärdena i min skog eller en gemensamt ägd skog är alltså i högsta grad beroende av vad du gör på din intilliggande mark. Efter som varken sjöar eller älvmynningar är särkillt rörliga men däremot bevarandevärdena i dom, så är det väl ganska jämförbart eller?

Min poäng var dock att man tenderar att se på äganderätt på olika sätt beroende på vad för slags ägande det gäller. En fiskerättsägare (markägare) kan juridiskt tvingas in i ett fiskevårdsområde om det finns starka fiskevårdsskäl och detta gäller även enskild fiskerätt. Ditt eget vatten är mycket riktigt ditt men det kan alltså tvingas in i ett fvo och du kan t ex tvingas sluta lägga nät efter den där känsliga störöringstammen. På samma sätt är det väl rimligt om det allmänna kan ha synpunkter på hur privata skogsägare beter sig för att skydda "gemensamma" bevarandevärden?

Redigerad med Myrklumpen
Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Vad man väljer att kalla Skogsvårds-lagen, eller -rekommendationen, är intressant ur folklig synvinkel. En lag kan man bli fälld av, eller för. Det är nu inte möjligt, och som skogsägare, eller företagsägare tackar jag för det. För de flesta medborgare är nu detta inte förståligt, eller känns accepterat. Vare sig man nyttjar en brist, eller sin rätt, så är det endast ur en `värdeslaktares` kortsiktiga perspektiv de egentliga bristerna blir synbara. Att alla drabbade av `granne med ett hygge`, väljer att ge någon annan än sig själv skulden till sin belägenhet, är förståligt. Men rättsligt oantastbart, så länge vi har rätten till vårt ägande. När den rätten sakta urholkas, kommer nog många med mig, att överväga sitt innehav.

Översyn är nog inte bara bra, utan borde vara högsta prioritet. Likaså att ingen av de gamla plikterna återinförs.

Vi lever i en demokrati. Har inte artikeln helt färskt i minnet men det var ju välidgt många paragrafer som avverkarna inte tagit hänsyn till, och att lagen är ett luftslott. Hade ju varit trevligt om det fanns en myndighet som faktiskt fungerade som en myndighet och följde upp saker och ting(de skulle förstås behöva mer resurser). Och ja, det vore inte så konstigt att se "urholkningar" i vad man får och inte får göra. Detta är väl inte mer inskränkande än vilka skattesatser folk ska hamna i.

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Varsågod :)

Det intressanta är ju att din skog faktiskt också vandrar runt eller åtminstone de bevarandevärden som är knutna till den. Många känsliga djur o växter är beroende av spridningskorridorer eller av större sammanhängande områden av gammal skog. Naturvärdena i min skog eller en gemensamt ägd skog är alltså i högsta grad beroende av vad du gör på din intilliggande mark. Efter som varken sjöar eller älvmynningar är särkillt rörliga men däremot bevarandevärdena i dom, så är det väl ganska jämförbart eller?

Min poäng var dock att man tenderar att se på äganderätt på olika sätt beroende på vad för slags ägande det gäller. En fiskerättsägare (markägare) kan juridiskt tvingas in i ett fiskevårdsområde om det finns starka fiskevårdsskäl och detta gäller även enskild fiskerätt. Ditt eget vatten är mycket riktigt ditt men det kan alltså tvingas in i ett fvo och du kan t ex tvingas sluta lägga nät efter den där känsliga störöringstammen. På samma sätt är det väl rimligt om det allmänna kan ha synpunkter på hur privata skogsägare beter sig för att skydda "gemensamma" bevarandevärden?

Men min skog kan ju få områden belagd med avverknings förbud. Om syftet är att spara skyddsvärda biotoper, ofta utmed impedimentszoner, som spridningskorridorer. Frågan är om spridningskorridoren slutar vid en hyggeskant ? De flesta verkar tro det. Den andra frågan blir med vilka värden vi har att göra med, Kr/kg storöring, som är känslig för uttag, eller Kr/m3 skog, som växer upp igen ?

Länk till kommentera
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Läser
  • Användare som läser detta    0 medlemmar

    • Inga registrerade användare tittar på detta sida.























  • Inlägg

    • Jag säljer en Loon UV Nano Light i nyskick (se lånad bild). Läs mer: https://www.wittlock.se/sv/flugbindning/kemikalier/loon-uv-nano-light.html Pris: 175 kr med fri frakt inom Sverige /Henrik  
    • Den här skrevs i realtid precis efter det hade hänt... forumet svarade inte så jag kunde inte starta tråden instantly... so this will appear a while later. This time I'llo go in English - simply because... well that's how I learned to write. Not as in handwriting but as in narrative texts back home in the colonial public school system... On her majesty's behalf...   Anyways - Woke. Early. You start doing that in the end of the season. So - a quarter to three I was wide awake. Rose. After a few minutes I realized that it was raining. So - I skipped coffe. Worked the incredibly stiff back for a few hours - about two and went back to sleep. Woke. Again - and went up. Started wrapping last nights magical transaction - I just sold a Radian 6wt with a ULA Wide for just, just enough dough to get an Avantt II... Coffe. Java-some-mountain-or-the-other Fresh ground. Classic manual grinder. Minddullness.   Start working out the gear for tonights traditional tweed and spinfishing event. The tweed is no biggie, but what gear to use... I settle on a Loomis GL2 10' moderate 3/4 oz 12lb with a Calcutta 50 loaded with fresh 8lb Stroft. Sexy outfit. Steelhead rod from BC. Lures? Old school epoxi from Stockholm as weight and a gammarus trailer.   Finally. Just shy of 10. Call Rene. Literal transcription (background stroy on Radian omitted): Hey - me. Hi... (slight hesitation - I think he thinks that I'm slightly fried - then again, I also think he could be at least partially right) I go: So. You wanna sell a rod? He goes... Yeah? Whaddaya'ave in mind? I go, well - you said you were getting the Avantt II, right? He - yeah. Me - Yeah, well - gimme the 6wt when it comes, and give me a good price on a Wulff signature and a intermediate triangle taper to go along. That's what I'll be evaluating the rod with. You said it was, *price*, right? He: yeah. I'll give you a call when it gets here. I  go. OK. Cheers. You've got my number right? He goes - yeah. I: so this week or next, right? He goes: -yeah. I go: 'K Bye - not a bad way to start the day -eh... ? He: *chuckling* No... I've had worse... We both laugh. And hang up.   Anyways - we'll see when it gets here - then evaluation will ensue.   'Troutbum out.
    • Stod och distansfiskade i Hårkan med min 10' Radian 7wt med sexalina. Och Ismopuppa... Fisken vakade och tog bra - och jag hade haft stabilt storharrfiske i någon vecka. Varje natt började de ta stora puppor runt 23-bläcket och det höll i i ett par timmar.   Den här natten stängde det ner fullständigt vid midnatt. Fisken vakade men slutade ta. Blev inte klok på vad som hände så jag växlade neråt i storlekar. Såg en fin fisk på 1,5 eller så stå och vaka tre meter ut ifrån mig bakom ett av mina normala 'kastblock' - pannlampa är kul på natten... Jag kastade precis allt jag  hade i min microbox på den utan framgång. Till sist såg jag fram en klinkhammer #20 (eller ja... svårt att säga om 'såg' är rätt ord) - som jag på något förbenat vis lyckades få på tafsen. Det blev 'toppknutet' med  6x tippet och Radian 7wt med #20 fluga. Jag blev rätt paff när den tog den direkt på första presentationen. Efter lite dunkande fram och tillbaka - ingen av oss gav en millimeter försökte jag lägga lite press på den och lyckades lyfta den - när jag försökte håva vände den och flugan sa 'pop!'... Natten efter blev det 8' 3wt med KnullandeForsKnott i storlek 20 - då landade jag den.  -- Växlade ner från Radian-sjuan till ett S4 10' 6wt med väldigt djup aktion. Ingen kastmaskin men den skyddar tafsen och krokfästet bra. Jag upplevde att jag rippade kroken lite för ofta med sjuan, oavsett hur nätt jag tog det - med det sagt, en mjuk glassjua hade nog funkat bättre... Avigsidan med en tre på såpass grova fiskar - jag bröt en handfull den natten - och microfluga på hårtippet är att drillningen tar sån in-i-helvetes-jävla-lång tid. Flera av fiskarna gick inte att sätta tillbaka då de var helt mjölksyresprängda när jag väl fick dem i håven. -- Men för att knyta tillbaks till tidigare i tråden - jag tänker att aktionen är ofta viktigare än den exakta klassen. Ett mjukt steelheadspö som min S4 6wt ger harmoniska torrflugekast på lagomhåll utan ansträngning - och den djupa mjuka aktionen gör att man sällan rippar krokar (eller knäcker tafsar). Skulle jag jämföra med en kontemporär snabb 'western head'-femma på nio fot som topp-presterar i Yellowstone-testerna så skulle jag gissa att S4-an kommer att prestera bättre på harr i nästan alla former av strömmannde vatten och erbjuda större spännvidd på såväl flugstorlekar som tafsdiametrar...  
    • För några år sen när jag och brorsan var i Ammarnäs träffade vi en kille som hade åkt ensam från Skåne och skulle vara där uppe i några veckor. Vi pratade rätt länge uppe vid en tjärn där vi fiskade röding (full grandiskläckning och perfekta förhållanden). Några dagar senare träffade vi honom igen och tydligen hade han haft redig otur för ett eller två spön hade gått sönder och han skulle nu bedriva sitt allmänna fiske, inkl rödingfisket med sitt #7. Han fick det att funka men det var nog en rejäl utmaning.
    • Maui Jims HT-lins är en allround som funkar bra i alla förhållanden. Åk och testa. 
    • Hm. Min upplevelse av Oakleys Shallow water är att den snarast är rödförstärkande - den funkar bra på botten med blåstång och rödalger.
    • Hojta gärna till om du/ni behöver lite tubflugor inför säsongen, det går fort nu och plötsligt inser man att man saknar ngt i asken. Skicka ett PM på vad du är ute efter så ser vi om vi kan lösa det.  referenser från andra köpare är inga problem., finns ett gäng härinne ockdå.  Tubflugor, Speyflugor, Samurai  Binder enbart på Fits , UStuber,  Bild så ni ser ngr ex. Tight Lines/Kent
    • hejsan.  Följer de med något garantikort?    Mvh Pawel 
    • Säljer detta pedant skötta spö med original tub och strumpa.  Inga sprickor, skador eller liknande. Korken hel och ren.  Magisk bra spö... Kastat med OPST klumpar mellan 375-425grain på detta och sitter helt perfekt.  Havsöring, vandringsöring mm så är detta spöt för uppgiften.   Nypris runt 6000-7000:-  Säljes för 3400:- inkl Inrikes frakt.  Skicka pm vid intresse.     
  • Ämnen

  • Bilder

×
×
  • Skapa ny...