Andra turen till Kirunafjällen åkte vi något längre söderut och satsade på älvfiske. Fortfarande med jakt på lite finare röding i åtanke men givetvis även öring. I den här delen av älven finns det för övrigt enbart röding och öring vilket gör fisket lite speciellt. Avsaknaden av större predatorer i form av gäddor gör att den ädlare fisken är herre på täppan. I praktiken innebär det här att stor fisk kan stå extremt grunt där man minst förväntar sig, som exempelvis i dyiga vassvikar med djup på bara 20-30 centimeter.
Den här vändan hade jag med mig fyra gäster och min guidekollega, Vincent, och vi var ute i fjällen sex dagar. Efter årets första tur, som var allt för tidig, så var vår förhoppning att en tur i slutet av juli skulle bli mer eller mindre perfekt. Ja, det trodde vi. För vem hade räknat med dagar med 30 graders värme och en älvtemperatur som låg stadigt runt 17-18 grader. I praktiken är det här inget drömläge i fjällen och fisket var därefter. Visst fick vi en del fisk, i stort sett enbart öring, men rödingen var så klart extremt svårflörtad. Trots att vi hade tillgång till båt och kunde stå upp i båten och sightfiska på rödingar vi drifta förbi så var de i stort sett ointresserade under hela resan. Vi fick någon mindre och en av gästerna, Jocke, fick en trofé som Vincent förädlade på bästa sätt.
En av dagarna råka vi ut för ett helt galet åskväder som följde älven uppströms. En av blixtarna slog ner rätt i älven nedanför oss, säg max 70 meter bort. Blixten såg en meter bred ut och dånet var öronbedövande. En spännande upplevelse som lämnade ett elektroniskt pirr i kroppen i några av oss.
Oavsett var det en kul resa i en fantastisk fjälldalgångsmiljö. Men värmen var mer eller mindre olidlig stundvis och jag badade i älven två gånger om dagen hela veckan. Kan inte minnas att det varit så här varmt i fjällen den här perioden sedan 2014. Då var jag och fiskade norr om Råstojaure/Herkijaure en vecka och det var 22 grader varmt i rödingsjön där vi landa. Minns att vi simma några hundra meter dagligen den veckan.
Fiskemässigt var det här en tuff vecka, inte riktigt lika tuff som junituren, men vi fick kämpa för våra fiskar även den här gången. Eftersom att just rödingfiske är ett av de fisken som jag brinner för mest just nu så är det svårt att vara nöjd med de första två resorna det här året. Vi hade ju träffat fullständigt fel vädermässigt. Som tur var hade jag bokat in ett gäng till i slutet av augusti. Återkommer till den resan lite längre fram.
Det enda vi kan vara (riktigt) säkra på är att:
- klimatet förändras konstant,oavsett mänsklig inblandning eller ej; mänsklig inblandning torde dock ha påverkat sedan industrialiseringen påbörjades. Efter vi började med industrialiseringen har dock klimatet ändrats dramatiskt Fram och tillbaka. Men inte lika dramatiskt som för tolvtusen år sedan när istidsisen smälte och havsytan steg med 70 meter...
- flora och fauna förändras konstant, oavsett mänsklig inblandning eller ej; mänsklig inblandning torde dock ha påverkat sedan innan industrialiseringen påbörjades. Efter vi började med kolonialiseringen och globaliseringen har dock mängden invasiva arter ökat dramatiskt. Men förändringen är inte lika dramatiskt som för tolvtusen år sedan när megafaunan försvann...
Jag vill fortfarande se en annan utdöd art, pga klimatförändringar än kängru-pung-spring-hopp-råtta-mus-mosaik-fanskapet på sandbanken... det ska ju finnas tusentals, enligt uppgift från Greta... Hela ekosystem kollapsar på daglig basis, påstås det.
--
Det där med tillfälliga besökare på bäst-kusten är kul - för femton-isch år sedan hade vi bonito utanför ringhals - de har dock inte dykt upp sedan man drog ner på kärnkrafteriet.
Men varje sensommar/förhöst dyker det upp spännande gäster i svenska vatten. Och tonfisken är ju tillbaka, om än i liten skala.