Finns att köpa i Norge https://www.vakfluefiske.no/product/25691

Upp

Hej Jag tar den, skickar pm Mvh Erik 

Bjuder på frakt

Precis lika sant som att om du frågar lite halvslarvigt så är risken stor att du får ett lite halvslarvigt (minst) svar. Som med så många andra verktyg så gäller det att ha förmågan att använda dem. Min förmåga är relativt begränsad vad gäller de flesta verktyg. Spårmejsel i synnerhet.  

Vilket väl då var lite min poäng (utanför det som faktiskt berörde topic)... -- Min sekundära poäng, ehuru subtil och tangentiell (som jag dock känner mig nödd att uttrycka i klartext som direkt svar till din uppmaning) är: Under förutsättning att du tränar en AI (LLM/NLM) på felaktig data så kommer den att dra felaktiga slutsatser, oaktat hur du ställer frågan. Så, det vi ser är i ärlighetens namn inte artificiell intelligens utan snarare syntetisk dumhet parat med systematisk syntetisk falskhet. Och konsekvensen av det kommer, sannolikt, att bli en dramatisk ökning av helt naturlig dumhet. - Det fanns under flera år på institutionen där jag forskade en rätt kul lapp på en anslagstavla - där stod det: 'Q: How do you know if it is machine learning or artificial intelligence?' 'A: If it is written in Python it is probably machine learning, if it is described in PowerPoint it is probably AI' Tyvärr har verkligheten sprungit ifrån oss.

Jag är benägen att hålla med. Inte minst givet sagda pippis häckningsstatistik: 'I Sverige häckar arten sällsynt till sparsamt från Dalarna till Torne lappmark och därtill oregelbundet och endast under gnagarår. Under gnagaråret 1978 häckade flera hundra par i Väster- och Norrbottens fjällvärld, 1981 rapporterades fem häckningar och 1982 minst 17 påbörjade häckningar. Därefter dröjde det till 2001 då två häckande par påträffades vid Stora Sjöfallet i Torne lappmark, därnäst en häckning i Lycksele lappmark 2005 och slutligen tre häckningar i norra Jämtland 2011 (en och samma hane med tre honor). Inga häckningar rapporterades 1979, 1983–2000, 2002–2004 samt 2006-2010. Under gnagarfattiga år har enstaka individer observerats under tidig vår och försommar i de svenska fjällen. Fjällugglan har en cirkumpolär utbredning mellan cirka 60°-83°N (uppgiven från Beringöarna på 55°N) med häckning ovan trädgränsen. Häckar oregelbundet i Norge från Hardangervidda till Finnmark och i Finland i norra Lappland. I norra Finland konstaterades inga häckningar 1932–1974, då plötsligt cirka 35 par reproducerade sig. Därefter dröjde det till 1987 (21 par), 1988 (15 par), 2003 (1 par), 2007 (5, möjligen 7-8 par) samt 2011 (10 par). I Norge har arten påträffats häckande 23 år under perioden 1974-2007 (82 säkerställda och 23 troliga häckningar), som flest 14 par 1974, 22 par 1978, 20 par 1985 samt åtta par 2001. År 2011 häckade 42 par.'

Väntar med spänning 😊 Är sugen på en #4 till sommarens torrflugefiske. 

Generellt så är det ju i alla fall inte bra när något förklaras som utrotat, för då försvinner de pengar och dylikt som kan finnas kvar för att rädda det beståndet som finns kvar och kan innebära häckning igen i framtiden. Behåll på rödlistat är bättre.

Det viktigaste du, och förstås många andra, kan lära dig av detta är att AI i många avseenden är bra hjälpmedel. Men inget man ska lita för mycket på. Speciellt inte vid korta frågor utan koppling till ett sammanhang. Om du ber din AI att utveckla sitt resonemang och jämföra gnagartillgång för fjällräv och fjälluggla så kan du mycket väl få ett bättre svar - men det är förstås inte helt säkert att svaret är mer sant bara för att det låter bättre.

Så. Vad kan man lära sig om fjällugglan? Från SLU-länken ovan: 'Fjällugglan har specifika krav på häckningsmiljön (fjällhedar med småkullar, ofta bildade genom moränavlagring eller erosion) och dessa utnyttjas regelbundet vid de tillfällen arten skrider till häckning. Alla häckningsområden bör därför få speciellt skydd och bör bl.a. beaktas inom fjällplaneringen så att man undviker exploatering i form av vandringsleder, fjällstugor, vägar etc. Vid fotografering bör man inte uppehålla sig närmare än 500 m till boplatsen för att undvika störning.' Jamen dåså. Hur mycket tror vi att utbyggd vindkraft i fjällvärlden påverkar? Någon?  

Med risk för att låta spydig - det är väl lite som med rödlistningen av isbjörnen... klimatpopulism.  Jag spekulerar i att vi, inom kort, kommer att få höra att klimatmonstret ätit upp födan för såväl isbjörnen som atlantlaxen och fjällugglan. Det är ju bara att fråga närmaste AI. Men visst - jag har inte sett någon fjälluggla på åtminstone sju år* - så det kanske stämmer. Jag har, å andra sidan, inte varit norr om Göteborg under dessa sju år - så jag tror mer att det förklarar varför jag inte har sett den, snarare än att den är utrotad... Obs-kartan ger väl möjligen en indikation på att ryktet om dess utrotning är en smula överdrivet? -- * Den gången var ju dock rätt fräck - den satt å glodde på mig i en tallglänta i sluttningen opp te Oviksfjällen. Vi var ungefär tre meter ifrån varandra. -- -- Ed. Jajamen - så här svarar AI på frågan om sagda pippi är utrotad: 'Ja,  fjällugglan har nyligen bedömts som nationellt utdöd i Sverige och kommer att klassas som utdöd på nästa rödlista. Anledningarna är att populationen har minskat drastiskt, dels på grund av varmare klimat som påverkar gnagarpopulationen negativt. ' Noterbart är, som vanligt, att vi inte får någon förklaring till var i den övriga delförklaringen står att finna. Men visst. Vi köper att gnagartillgången dramatiskt har försämrats pga varmare klimat (vilket såklart låter lite lustigt - rimligen borde det vara tvärt om). Nåväl - vi frågar samma AI om fjällrävens eventuella utrotning i Sverige: 'Nej, fjällräven är inte utrotad,  men den är starkt hotad i Skandinavien och har varit nära utrotning flera gånger. Tack vare bevarandeinsatser som stödutfodring och skyddsjakt på rödräv, samt tack vare perioder med god gnagartillgång, har populationen börjat återhämta sig. Trots en långsam återhämtning är arten fortfarande klassad som starkt hotad' Så - i fallet fjällräv har vi haft osedvanligt god tillgång på gnagare, i fallet fjälluggla inte. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska tro längre... Kanske en lösning på problemet kan vara att återintroducera rävskabb för att få bukt med rödrävens ökade utbredning (ja, detta är en ren spydighet - vare sig ett förslag eller en förhoppning om ökad förekomst av rävskabb... jag har fortfarande 80-talet i färskt minne)?    

Startar om den gör tråden i ett försök att hålla diskussionen till ämnet, även om amerikanska fora med lite köpstarkare skribenter lämpar sig bättre till utrustningsdiskussioner. Noterar även prejudicerande att Jonas, principfast, nyttjade tråden till ett längre inlägg om svenska tennisförbundet! 😆 Uppdatera gärna här om ni testar spöet. 

Här är SLUs observationskarta. https://artfakta.se/taxa/100093/karta Efter att ha kollat närmare på den tycker jag absolut inte man ska dra några förhastade slutsatser kring det här. Det har alltid varit utmanande att se fjälluggla och för egen del är jag inte intresserad av att dela med mig av var jag sett då det betyder att det söker sig människor dit. Tror många tänker som mig och jag tycker det känns snudd på populistiskt att föreslå att förklara Fjällugglan som utdöd i Sverige.

Så långt är jag med. Däremot så undrar jag hur bra koll man anser sig ha med tanke på hur pass lite folk som rör sig inom vissa delar av fjällvärlden. Finns det någon observationskarta som är tillgänglig för allmänheten?