Jump to content

ERN på svenska (hur man väljer lina till sitt spö)


peke

Recommended Posts

Har tittat lite närmare det som man kallar för “common cents system”, specifikt den delen som objektivt mäter styvhet via ERN, som står för ”effective rod number”.

Bakgrunden är bristen på enkla medel för att lista ut vilken lina man egentligen skall ha till respektive spö.

ERN räknar man ut som följer: 1) man hänger så mkt vikt i toppöglan så att spöet (handtaget fixerat horisontalt) böjer sig 1/3 av spölängden (dvs 91.4cm för ett 9’ spö) och 2) använder formeln: ERN=0.0052 * m + 1.026, där m är vikten i gram.

Tar här som exemple Sage One 390-4 (#3 enligt tillverkaren) och mitt nyinköpta Guideline RSI #5. 

I fallet Sage fick jag hänga på 90g vilket motsvarar ERN=4.26 och för RSI:n fick jag ERN=6.87 (dvs 134g). Enligt detta så kunde dessa spöna lika gärna ha kunnat klassas som ca en #4 och  en #7 (stället för 3 och 5)

ERN skall alltså vara ett objektivt sätt att mäta AFTMA klass på ett spö. För att nu lista ut vilken lina man skall använda kan man använda följande formel: Linvikt=0.0796 * m + 1.026 (där m är samma som ovan). Linvikten är rekommenderad vikt för hur mkt de 30 första foten (9.14m, längden på en typisk WF lina) på linan skall väga.

För Sage blir det alltså 8.2g och för RSI:n 11.7g. För RSI:n rekommenderas en vikt mellan 11-13g enligt tillverkaren och detta verka alltså stämma ganska bra med mina beräkningar. Enligt min erfarenhet är 8-10 gram också en lagom vikt för Sage spöet, så det verkar stämma rätt bra där med.

Så till slutsatsen. Båda mina spön är betydligt styvare än vad som rekommenderas av AFTMA, men matchar man dem med rätt linor så är båda riktigt fina spön.

Allt detta beror helt enkelt (tror jag) att producenterna ville sälja spön som kastade längre (antagligen för att konsumenterna också ville det) och helt enkelt klassade om det som egentligen tex skulle ha varit #7 om till #5:or. Och för att sedan vanligt folk skulle kunna kasta med dessa så följde man upp med att göra sina linor tyngre. Nu kunde folk säga att jag kastar minsann xx meter med ett #5 spö, och kände sig väldigt nöjda med det (när de egentligen kastade med #7 utrustning).

Numera finns det producenter som faktiskt någorlunda följer AFTMA och några som helt enkelt underklassar sina sortiment, vilket ju är huvudorskan till varför det råder sådan förvirring bland både säljare och konsumenter (finns många #5 linor ute på marknaden med klumpar som väger 12g, dvs de borde egentligen ha varit klassade som 7or). Detta är antagligen oxå varför väldigt få producenter inte presenterar ERN på sina spön för då tvingas de ju erkänna att de egentligen lurar oss... Men det är ju väldigt enkelt att se det på (rekommenderade) linvikterna...

Men förhoppningsvis, om man följer de formler jag presentera ovan så kanske det blir lite lättare att matcha rätt spö med rätt lina (problemet är ju dock att man måste först låna hem ett spö...). 

Men, det skall också läggas till att det kan finnas väldigt bra grunder till att använda ett styvare spö (tex #7 enligt ERN) med #5 linor (där de 30 första foten riktigt nog väger ~9g), och det är man kastar med så kallade ’lingbelly linor’, där klumpen är mkt längre. Vi denna typen av kastning har man ofta väldigt lång lina i luften och på grund av den långa klumpen så väger denna delen av linan (~20m) betydlig mer än vad en normal klump lina skulle väga med lika lång lina i luften (då behövs styvare spö). En stor anledning till den långa klumpen är att korta klumpar oftast blir ostabila när man har mkt s.k. överhäng (dvs running/shooting line) ute. Man kunde givetvis också ha producerat lättare linor med längre klumpar och fortsätta att kasta dem med #5 spön (enligt ERN), med så blev det inte…

Allt detta är lite förenklat, men jag ville skriva något som också den mindre erfarna förhoppningsvis kunde få lite nytta av utan att gå in för mycket i detalj…

Och i slutändan finns det inget som kan ersätta katträning och faktist testa utrustning själv innan man köper, tyvärr...

källor:

http://www.sexyloops.com/beginners/lesson2/aftm.shtml

http://www.common-cents.info/part3.pdf

Tight lines! 

  • Like 4
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Bra skrivit. Kul är att tillverkare och vi konsumrnter tycker det är kul att kasta långt men vi fångar ändå vår fisk betydligt närmre än de långa kast som tillverkaren hävdar att vi kan göra med deras fina spö.

Det ena utesluter i och för sej inte det andra men det är patadoxalt nog så.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Intressant ämne det här, Peke.  Några saker, så att inga missförstånd uppstår.

 

"...ERN skall alltså vara ett objektivt sätt att mäta AFTMA klass på ett spö..."

 

ERN är i allra högsta grad subjektivt. De är William "Bill" Hanneman som på helt eget bevåg utvecklat CCS. 

Vidare, AFTMA är nu AFFTA och det är vår enda kommersiella standard, och omfattar inte spön. Det är alltså omöjligt att "felklassa" spön.

Annars bra post, och kul att du engagerar dig

 

Tls

Staffan 

 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

2 hours ago Joliet sa:

Jag tror du vänder på begreppen Staffan. Det är objektivt när man använder precisa begrepp för att definiera ERN/AFTMA.
Subjektivt när tycke och smak bestämmer värdet.

Subjektiv, term för en personligt färgad, eventuellt osaklig bild. Motsats till objektiv.

CCS är i högsta grad  subjektivt eftersom en enda person har bestämt exakt hur mätvärden som ERN ska tolkas i relation till linklasser. Resultatet av att mäta sitt spö med CCS är ett värde som talar om vilken linklass som passar på spöt. Det resultatet är personligt färgat, förmodligen finns inte en enda person till med i processen att ta fram tabellen som översätter.

Ordet du söker är möjligen "relativ".

Link to comment
Share on other sites

3 hours ago Staffan Dahlbom sa:

Intressant ämne det här, Peke.  Några saker, så att inga missförstånd uppstår.

 

"...ERN skall alltså vara ett objektivt sätt att mäta AFTMA klass på ett spö..."

 

ERN är i allra högsta grad subjektivt. De är William "Bill" Hanneman som på helt eget bevåg utvecklat CCS. 

Vidare, AFTMA är nu AFFTA och det är vår enda kommersiella standard, och omfattar inte spön. Det är alltså omöjligt att "felklassa" spön.

Annars bra post, och kul att du engagerar dig

 

Tls

Staffan 

 

Om jag skriver: "ERN är ett förslag till att objektivt mäta AFTMA på ett spö" blir det mer rätt då (se Juliets kommentar oxå)?

Bara för att det inte finns en standard för att klassa spön betyder inte att det inte borde finnas det. Jag tycker ERN funkar bra och är ju inte mindre godtyckligt (eller förenklat) än att väga de 30 första foten på en lina.

Och det är just undreklassningen av spön (och linor, utan att berätta om det) som är grunden till all förvirring, och anledning till att Edge är så populärt :D.

För linor finns det ju standard, och det är ju väldigt tydligt att många linor är underklassade (felklassade??) så det vore ju inte så konstigt om det samma inte kunde gälla spön oxå...

 

 

Edited by peke
Link to comment
Share on other sites

Jag har inget emot CCS, Peke. Men däremot reagerar jag på ord som "felklassad", "överklassad", "underklassad" eftersom de orden inte kan existera, per definition. För att man ska kunna säga att något är "fel klassat", så måste det ju ske i relation till någon standard. I relation till ett mått som anses vara "Rätt". Idag finns ingen sådan standard. Hanneman's mått är nämligen påhittat av honom själv. och han har inte mandat att bestämma vad som är rätt och fel. 

Däremot tycker jag CCS funkar bra som ett mått där alla spön mäts i relation till siffran 1/3 av sin längd. På det viset tar man också hänsyn till längden på spöt.

 

Vh

Staffan

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Kan man säga att det är felklassat englit ERN då? För det är ju det jag egentligen menar. Om vi antar vi ERN som standard, och har en 'baseline' att jämföra med. Detta hjälper ju lite grand istället för att inte ha något... (som var hela poängen med mitt inlägg).

AFTMA är ju lika godtyckligt som ERN, bara att det är en panel av folk och organisationer som har bestämt det, ERN är nånting som en enstaka person har föreslagit, men många, inklusive du tycker är nyttig (och skulle lika gärna ha kunnat utgöra standard).

/Petri

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Med godtyckligt menar jag att det kunde lika gärna ha varit 35 fot man bestämt sig för och inte 30. Lika väl som i ERN så har man bestämt sig för 1/3 av spöets lång och inte 1/2. I slutändan handlar detta om hur många personer som är överens om en sak, inte för att det ena egentligen skulle vara mer korrekt än det andra, eller?

Dvs att något är felklassat enligt AFFTA kan vara lika värdefullt att veta att något är felklassat enligt ERN. Bara för att folk inte vet om en sak (och har inte bestämt sig för en, mer eller mindre, godtycklig standard) betyder inte att det är dåligt... Hur tror du annars upptäckter görs, om ingen får föreslå något nytt... 

Är forskare själv och har därför väldigt svårt att acceptera svaret: "folk (branschen) har bestämt att det skall vara så därför är det rätt, slutdiskuterat".

Jag tycker själv ERN är lika nyttigt som AFFTA klassningen för linor, och jag tror att andra kan ha nytta av det oxå, därav den här tråden...

/Petri

 

Edited by peke
  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jovisst Peke men då kan man också ifrågasätta varför en meter är en meter. Eller en fot är en fot. Någonstans måste man ju bestämma att det här är en standard. 

Ett spös (rekommenderade) klass bestäms inte bara av hur det böjs utan hur tjockt det är eller hur rullfästet ser ut. Det finns säkert andra saker som jag inte kommer på tillfället. Även om jag skulle kunna använda en Helios 2 #5 till att bara kasta klass sju-linor skulle jag inte gör det eftersom jag vill att en sjua ska klara lite tuffa tag. Jag tror inte ens att jag skulle få på ett par av mina 7/8-rullar heller. Ändå är säkert så att min femma böjs lika mycket som en sjua av ett annat fabrikat. Är då min femma en sjua, eller är sjuan bara en väldigt grov femma? Vem bestämmer det? 

 

Link to comment
Share on other sites

32 minutes ago hö&gös sa:

Glömde. ERN handlar om linvikt. Aktion uttrycks mha AA. Vibration i klingan uttrycks mha CCF.

Det är nog bättre att använda begreppet "resonansfrekvens" än vibration.

http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/Waves/funhar.html

Edited by magnolia
Link to comment
Share on other sites

25 minutes ago MathiasL sa:

Jovisst Peke men då kan man också ifrågasätta varför en meter är en meter. Eller en fot är en fot. Någonstans måste man ju bestämma att det här är en standard. 

Ett spös (rekommenderade) klass bestäms inte bara av hur det böjs utan hur tjockt det är eller hur rullfästet ser ut. Det finns säkert andra saker som jag inte kommer på tillfället. Även om jag skulle kunna använda en Helios 2 #5 till att bara kasta klass sju-linor skulle jag inte gör det eftersom jag vill att en sjua ska klara lite tuffa tag. Jag tror inte ens att jag skulle få på ett par av mina 7/8-rullar heller. Ändå är säkert så att min femma böjs lika mycket som en sjua av ett annat fabrikat. Är då min femma en sjua, eller är sjuan bara en väldigt grov femma? Vem bestämmer det? 

 

Då kan du ta fram ditt ERN värde och vara glad :D. Det är det den är till för. Bättre än ingenting eller? Jag säger inte att godtyckligt är dåligt, bara att man får använda samma kriterier när man dömer ERN som AFFTA. ERN är inte mer godtyckligt än AFFTA, bara att där råder det mer konsensus; många som säkert inte är nöjda med det heller, men bra att ha några enkla riktlinjer iaf, precis som ERN skulle kunna vara...

Link to comment
Share on other sites

19 minutes ago hö&gös sa:

CCS ger utrymme för tolkningar. Hanneman skriver faktiskt uttryckligen att de ERN-tal man får fram är för en normalduktig kastare. En duktig kastare kan ju kasta en lättare lina på ett specifikt spö...

Absolut, men det är något att utgå ifrån iaf, och bättre än ingenting... (precis som AFFTA)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Intressant nog? Jag läste någon gång under 1990-talet (om jag minns rätt) i en amerikansk flugfisketidning (en undersökning om) att, - tvärt emot den då allmänna uppfattningen så hade flugspön inte blivit styvare under de senaste 20-30 åren. Däremot hade deras resonansfrekvens höjts. Det borde ju bero på att klingorna blivit lättare.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

11 minutes ago peke sa:

Absolut, men det är något att utgå ifrån iaf, och bättre än ingenting... (precis som AFFTA)

Håller helt med! Jag tycker CCS är alldeles förbannat lysande! :) Tyvärr är den gode Bill lite väl snackig i sina artiklar, men själva systemet tycker jag är väldigt informativt. 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Just now magnolia sa:

Intressant nog? Jag läste någon gång under 1990-talet (om jag minns rätt) i en amerikansk flugfisketidning (en undersökning om) att, - tvärt emot den då allmänna uppfattningen så hade flugspön inte blivit styvare under de senaste 20-30 åren. Däremot hade deras resonansfrekvens höjts. Det borde ju bero på att klingorna blivit lättare.

Det är väl det som numera marknadsförs under parollen "fast recovery speed"...

Link to comment
Share on other sites

Just now hö&gös sa:

Håller helt med! Jag tycker CCS är alldeles förbannat lysande! :) Tyvärr är den gode Bill lite väl snackig i sina artiklar, men själva systemet tycker jag är väldigt informativt. 

lite därför jag valde och skriva detta inlägg... ta ut det som vi faktist kan ha nytta av utan att gå in för mkt in i detalj...

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago MathiasL sa:

Jovisst Peke men då kan man också ifrågasätta varför en meter är en meter. Eller en fot är en fot. Någonstans måste man ju bestämma att det här är en standard. 

Ett spös (rekommenderade) klass bestäms inte bara av hur det böjs utan hur tjockt det är eller hur rullfästet ser ut. Det finns säkert andra saker som jag inte kommer på tillfället. Även om jag skulle kunna använda en Helios 2 #5 till att bara kasta klass sju-linor skulle jag inte gör det eftersom jag vill att en sjua ska klara lite tuffa tag. Jag tror inte ens att jag skulle få på ett par av mina 7/8-rullar heller. Ändå är säkert så att min femma böjs lika mycket som en sjua av ett annat fabrikat. Är då min femma en sjua, eller är sjuan bara en väldigt grov femma? Vem bestämmer det? 

 

Absolut, och detsamma gäller för linor, och där är man nöjd med AFFTA... (så varför skulle ERN vara sämre?)

Link to comment
Share on other sites

En liten detalj. När man läser Hannemanns Common Cents Quick-Tips Guide under rubriken zeroing the tip får man klart för sig en sak. Om spötoppen i riggat läge avviker nedåt från horisontallinjen skall denna avvikelse tas med i den vertikala sträcka spötoppen ska böjas ned. Han är inte riktigt tydlig med detta i sin artikel The Common Cents System. (Vi pratar nu ERN-mätning).

Link to comment
Share on other sites

CCS ger uppgifter som för min del är nyttiga. Jag skulle aldrig köpa ett spö(klinga) som marknadsförs som klass 5 men har ett ERN på åtta. Jag är fortsatt intresserad av denna klinga just för att ERN ligger på en rimlig nivå:

http://dan-craft-enterprises.myshopify.com/products/gxt9054

Att särskilt de stora tillverkarna inte kommer med vettig konsumentupplysning utan snarare motsatsen är talande.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
  • Recently Browsing   0 members

    • No registered users viewing this page.



















×
×
  • Create New...