En ny HiLo. De gamla i den storleken hade tre trekrokar...

En gammal HILO..

Andra turen till Kirunafjällen åkte vi något längre söderut och satsade på älvfiske. Fortfarande med jakt på lite finare röding i åtanke men givetvis även öring. I den här delen av älven finns det för övrigt enbart röding och öring vilket gör fisket lite speciellt. Avsaknaden av större predatorer i form av gäddor gör att den ädlare fisken är herre på täppan. I praktiken innebär det här att stor fisk kan stå extremt grunt där man minst förväntar sig, som exempelvis i dyiga vassvikar med djup på bara 20-30 centimeter. Den här vändan hade jag med mig fyra gäster och min guidekollega, Vincent, och vi var ute i fjällen sex dagar. Efter årets första tur, som var allt för tidig, så var vår förhoppning att en tur i slutet av juli skulle bli mer eller mindre perfekt. Ja, det trodde vi. För vem hade räknat med dagar med 30 graders värme och en älvtemperatur som låg stadigt runt 17-18 grader. I praktiken är det här inget drömläge i fjällen och fisket var därefter. Visst fick vi en del fisk, i stort sett enbart öring, men rödingen var så klart extremt svårflörtad. Trots att vi hade tillgång till båt och kunde stå upp i båten och sightfiska på rödingar vi drifta förbi så var de i stort sett ointresserade under hela resan. Vi fick någon mindre och en av gästerna, Jocke, fick en trofé som Vincent förädlade på bästa sätt. En av dagarna råka vi ut för ett helt galet åskväder som följde älven uppströms. En av blixtarna slog ner rätt i älven nedanför oss, säg max 70 meter bort. Blixten såg en meter bred ut och dånet var öronbedövande. En spännande upplevelse som lämnade ett elektroniskt pirr i kroppen i några av oss. Oavsett var det en kul resa i en fantastisk fjälldalgångsmiljö. Men värmen var mer eller mindre olidlig stundvis och jag badade i älven två gånger om dagen hela veckan. Kan inte minnas att det varit så här varmt i fjällen den här perioden sedan 2014. Då var jag och fiskade norr om Råstojaure/Herkijaure en vecka och det var 22 grader varmt i rödingsjön där vi landa. Minns att vi simma några hundra meter dagligen den veckan. Fiskemässigt var det här en tuff vecka, inte riktigt lika tuff som junituren, men vi fick kämpa för våra fiskar även den här gången. Eftersom att just rödingfiske är ett av de fisken som jag brinner för mest just nu så är det svårt att vara nöjd med de första två resorna det här året. Vi hade ju träffat fullständigt fel vädermässigt. Som tur var hade jag bokat in ett gäng till i slutet av augusti. Återkommer till den resan lite längre fram.    

Har denna lina till salu, 250:-

Ja det kan man ju lugnt säga. Sätter mig och skriver om juliveckan nu  

Nästa steg?  

Upp!

Intressant ..TRÅD!!! Många frågor!...(svar)..Hmmm..

Haha ja, det var inte så smart av mig. Borde ha skrivit det rätt istället 

Det enda vi kan vara (riktigt) säkra på är att: - klimatet förändras konstant,oavsett mänsklig inblandning eller ej; mänsklig inblandning torde dock ha påverkat sedan industrialiseringen påbörjades. Efter vi började med industrialiseringen har dock klimatet ändrats dramatiskt Fram och tillbaka. Men inte lika dramatiskt som för tolvtusen år sedan när istidsisen smälte och havsytan steg med 70 meter... - flora och fauna förändras konstant, oavsett mänsklig inblandning eller ej; mänsklig inblandning torde dock ha påverkat sedan innan  industrialiseringen påbörjades. Efter vi började med kolonialiseringen och globaliseringen har dock mängden invasiva arter ökat dramatiskt. Men förändringen är inte lika dramatiskt som för tolvtusen år sedan när megafaunan försvann... Jag vill fortfarande se en annan utdöd art, pga klimatförändringar än kängru-pung-spring-hopp-råtta-mus-mosaik-fanskapet på sandbanken... det ska ju finnas tusentals, enligt uppgift från Greta... Hela ekosystem kollapsar på daglig basis, påstås det. -- Det där med tillfälliga besökare på bäst-kusten är kul - för femton-isch år sedan hade vi bonito utanför ringhals - de har dock inte dykt upp sedan man drog ner på kärnkrafteriet. Men varje sensommar/förhöst dyker det upp spännande gäster i svenska vatten. Och tonfisken är ju tillbaka, om än i liten skala.

Jag håller med, d där sabbade hela upplägget 😁 Jag får inte heller ihop d riktigt… Men visst va d väl så att nån hade sett en guldmakrill nånstans nu i sommar? Va d inte runt gullmarn eller nåt? Multe har jag fått, efter en massa knegande o knåpande med bröd, nylontafs o haspelspö, men aldrig någon havsabborre… Hade varit häftigt o dra en dock…  

Här blir det ju lite märkligt med hela diskursen om klimatförändringar - samtidigt som vi ska oroa oss för att golfströmmen skall försvinna och att det skall bli skitkallt ska vi ledas att tro att guldmakrill är på väg att bli en del av den svenska marina faunan... Den dagen guldmakrill är skapligt vanligt förekommande längs med portugisiska/spanska/franska/irländska/danska västkusten samt i engelska kanalen kommer vi att börja se den dyka upp på svenska bästkusten annat än som tillfällig snedsimmande besökare. Om golfströmmen avstannar är det nog inte ett särskilt troligt utfall alls... I modern tid har vi ju haft två arter som etablerat på västkusten sig och det är multe samt havsabborre - vilkas bestånd är svaga och lätt fiskas ut då de är på gränsen för sin utbredning i Sverige. Bägge etablerade sig under 70/80-tal och det kom sig av att varmvatten utsläppen från Ringhals och Barsebäck möjliggjorde övervintring (har jag för mig). Multen började man väl fånga tidigt 80-tal utanför något raffinaderi i krokarna av Lysekil (det kan ha varit grabbarna i SG Fina Biten som stod för de första fångsterna). Multen blev sedan talrik längs med Skånekusten men har väl fiskats bort med näst sedan dess - nu är den ganska sällsynt. Havsabborren dök upp 90/00-tal och har sedan dess av och till fångats men den har aldrig blivit särskilt vanlig. En bekant nöp ett par stycken på fluga (glimmerreje) vid fisk från Tylön i juni -01/02 (sannolikt var det -01), så han och jag var där veckan efter för att försöka få några till. Men det sket sig. Glimmerrejer eller ej...  I södra Norge är den väl dock skapligt vanlig har jag för mig.

Jag hade någon liten form av insikt efter att ha slafat ett par timmar nu på eftermiddagen/tidig kväll - det enklaste sättet att betrakta växthusgaserna är som 'isolering' - det gör att den tillförda energin avklingar saktare. På samma sätt är det ju med ett växthus - det är ju inte gasen/luften i växthuset som gör att det blir varmare, det är väl snarare att en stor del av det inkommande ljuset (genom genomskinliga väggar/tak) värmer insidan - värme som sedan får svårare att överföras till ambiensatmosfären pga glaset (analogin haltar möjligen någon, men principen stämmer). Ett välisolerat hus som håller 22 grader kommer ju, efter en tid, att vara lika svinkallt som temperaturen utanför under förutsättning att du stänger av elementen. -- Så jag tror det är viktigt att skilja på reflektionen av ljus via mark/vatten/is/snö samt svavel (och andra partiklar) i atmosfären och den faktiska värmen som finns i atmosfören (som ju då handlar om uppvärmd gas/luft). Under förutsättning att det stämmer (notera nu att jag skriver dettta för att jag var kass i termodynamik som student och jag har inte blivit bättre med åren - min forte är snarare symbolisk logik, wiered ass matematik, elektromagnetisk fältteori och kärnfysik) att en ökning av metan och koldioxid ökar atmosfärens förmåga att absorbera värme (alltså excitering av elektroner på atomär nivå) så är det ju därför det blir varmare (duh!) - alltså att mer värme absorberas på in- resp. utväg genom atmosfären. Och det är väl här analogin med växthus blir knepig - en obildad person kan ju ledas att tro att koldioxid i ett växthus gör att det blir mycket varmare - men koldioxiden i växthuset tillförs ju för att öka växternas tillväxt, inte för att öka den specifika värmekapaciteten (eller vad fan det nu är för mekanism). Det är ju solen i kombination med glasväggarna och glasttaket som står för den delen av det hela...  

Jag var på väg att svara 'Nyköpingsån'... sen insåg jag att det handlande om Nykøbing, inte Nyköping...