Intressant om säl och skarvproblemet i Stockholms skärgård

[Meritaimen]

Är på jobbet och svårt att delta i den här intressanta problematiken, sen skall jag ta hand om mina gäster.Så återkommer med mer tjat efter helgen, trevlig helg.mvh M

[jakobj]

Är på jobbet och svårt att delta i den här intressanta problematiken, sen skall jag ta hand om mina gäster.Så återkommer med mer tjat efter helgen, trevlig helg.mvh M

Härligt, väntar med spänning!!!

[sempai]

Trevlig helg på oss.

[HALster]

Sen att majoriteten av de överlevande öringarna som vi fångar i skärgården har klo och hackskador gör inte skarven mindre misstänkt.

Detta ökar, jag får överlag inga helt orörda fiskar längre när jag metar borre, mört och brax på grunda vatten med mina barn.

I princip alla öringar det senaste året har också haft spår, även de på över 3 kg.

Det vore enormt intressant att samla upp alla andras erfarenheter om detta, att alla som fiskar i Sthlm skärgård är extra observant på rivmärken från skarvnäbbar på de fiskar, oavsett art, man fångar OCH rapporterar det (kanske i Sthlm tråden?).

Det börjar kännas hopplöst på detta område för min del. Packar snart ihop grejorna för att slippa se skiten.

[sempai]

Vad hände med popcornkvällen ?

[Schull]

Vad hände med popcornkvällen ?

[Meritaimen]

Det är inte så konstigt att undersökningen visar att laxfisk inte ingick i födan i finska viken och östra skärgårdshavet.

Lappfjärds å/Storå(Kristinestad) är Finlands sydligaste å med naturligt bestånd av havsöring och ses därför som en bra måttstock på havsöringsbeståndet i finska viken, skärgårdshavet. År 1999 när skarven, sinensis, ännu inte fått fäste i områdena i mellersta östersjön vandrade precis som innan hundratals öringar upp i Lappfjärds å. Från och med år 2003 när skarvbeståndet ökat ordentligt, framför allt i finska viken, har uppgången av havsöring varit i princip obefintlig trots god kemisk status i området. Redan år 2003 var det bara ett tiotal öringar som steg. Man trodde då att det var tillfälligt och berodde på låg vattenföring. Men öringarna kom inte tillbaka. Beståndet blev starkt hotat och 2010 förbjöd man havsöringsfisket i ån.

Undersökningen på skarvfödan gjordes mellan 2002-2008. Det anses väl trivialt att sinensis väljer den föda som är enkel att komma åt? Finns ingen öring att enkelt äta, då är det inte så konstigt att man inte finner någon öring i födan.

För mig är det klart som korvspad att skarven trycker i sig småöring när de enkelt kan komma åt dem(Egna observationer på skarv som håller till nära åmynningar vid smoltutvandringen samt vid utsättningsplatser). Därmed inte sagt att man ska skylla allt på skarven. Men påverkar det gör den, helt klart. Sen att majoriteten av de överlevande öringarna som vi fångar i skärgården har klo och hackskador gör inte skarven mindre misstänkt.

För övrigt syns samma mönster i Finland som i stockholms skärgård. När sinensis etablerar sig så försvinner öringen. Mycket märkligt..?

Märkligt att Undersökningen som gjordes vid Svenska kusten visar samma resultat

http://www.naturvard.../620-5261-6.pdf

Att skarven äter mest arter som inte har någon ekonomisk värde

Har länkat tidigare så det blir lite gammal skåpmat

och undersökningen från Finland är i från hela finska kusten samt Svenska östkusten så det är inte en å

det gäller.

Danskarna misstänker att andra orsaker som ligger att Havsörings populationen går tillbaka

http://www.sportsfis...tere-doede-fisk

Copy/Paste

Ingen fisk og brunt vand på grund af kraftig algeopblomstring har været kendetegnende for rigtigt mange østjyske og fynske kystfiskeres fiskeri efter havørreder i det tidlige forår. Fangsterne har været nærmest historisk dårlige.

Årsagen skal sandsynligvis findes i en usædvanlig stor opblomstring i februar og marts af den giftige planktonalge Pseudo-Chatonella, der ved høje koncentrationer kan slå fisk ihjel.

Derfor beder Danmarks Sportsfiskerforbund nu sportsfiskerne om, at indrapportere observationer om døde fisk på kysten – også selvom dine observationer stammer fra februar måned. Send billede, observationssted og tidspunkt til redaktion@sportsfiskeren.dk

Undersøgelser har vist, at koncentrationer over 0,5-1 millioner Pseudo-Chatonella-alger (celler) per liter vand dræber havbrugsfisk. Algen menes at hæmme fiskenes iltoptagelse. Når de udsættes for kritiske koncentrationer af Chatonella bliver de passive, mister deres flugtadfærd, stopper med at tage føde til sig, svømmer i overfladen og snapper efter vejret og dør i sidste ende.

Og netop nu er der masser af alger i de indre farvande. De højeste koncentrationer af Pseudo-Chatonella blev i marts målt til 19 millioner celler per liter vand – altså cirka 40 gange over den kritiske værdi. Det har helt sikkert dræbt masser af havørreder og deres byttefisk. I marts skyllede således både døde havørreder og torsk i land på de sønderjyske kyster, og kystfiskerne observerede også underligt passive havørreder helt inde på lavt vand. Det lykkedes tilmed en lokal lystfisker at fange en 12,5-kilos laks i et fangstnet.

De fisk, som har opdaget faren i tide, har sikkert søgt væk fra de værst ramte områder og ud på dybere vand – udenfor kystfiskernes rækkevidde.

Sigtdybden i vandet kan give en indikation af, hvor mange alger der findes i vandet. Den kritiske koncentration på 0,5 millioner celler findes, når der er en sigtdybde på cirka fire meter eller derunder.

Chattonella dukkede op for første gang i danske farvande i 1998 på den jyske vestkyst, hvor den slog mange hornfisk ihjel. Det samme år var algen ligeledes skyld i mange tons døde fisk i norske havbrug. Samme år observerede man i de indre farvande mindre forekomster af Pseudo-Chattonella - en ny art af Chatonella. Den blomstrer op i det tidlige forår næsten hvert eneste år, men koncentrationerne og udbredelsen af opblomstringen i foråret 2011 har været usædvanligt store.

Pseudo-Chatonella stortrives ved helt lave vandtemperaturer og kan derfor drage nytte af de rigelige mængder udvaskede næringssalte, som findes kystnært tidligt på sæsonen, og som endnu ikke er opbrugt af andre alger. Det medfører, at Chattonella kan gøre vandet så uklart, at den skygger for de nye skud af ålegræs og tang og kan derfor være med til at ændre plantesamfundenes sammensætning på både kort og længere sigt.

Hvad det i givet fald får af negative konsekvenser for dyre- og plantelivet i de indre danske farvande, er umuligt at sige. Men det hjælper næppe det i forvejen meget sårbare havmiljø.

Foto: I sidste uge kunne en sportsfisker fra Gram berette om en meget stor torsk, som han havde fundet ilanddrevet ved Sandkær i Genner BugSam

Samt att Eijder minskar kraftigt i Östersjön kan ju inte berå på skarven utan andra faktorer

http://sverigesradio...artikel=5258640

Intressant att skarven också minskar

Copy/Paste

Ja kanske är det så att ejdern är tillbaka på någon slags normalnivå, om man nu kan tala om det? Det allvarliga är inte minskningen i sig utan att minskningen skett så fort vilket tyder på att något förändrats kraftigt i Östersjöns ekosystem. Men det är inte bara de här dykänderna som minskar, en annan betydligt mer kontroversiell art, skarven, minskar också. De exakta uppgifterna om minskningen är inte färdigställda ännu men Sveriges ornitologiska föreningen kommer inom ett par månader att publicera en rapport som visar på en rejäl nedgång för denna fiskätande fågel, ålakråka som den också kallas. Men när det gäller skarven finns ingen oro för att populationen går ner, miljöminister Lena Ek sa i hennes slutord vid seminariet att

- Skarven är ju ingen art som jag är direkt överförtjust i.

Lena Ek är knappast ensam om att se skarven som en besvärlig art för skärgårdsbor och fiskare. Inte nog med att den på kort sikt sprider så mycket frätande fågelbajs där den häckar så att mycket av växtligheten dör, i alla fall under en period, skarven anses också vara en konkurrent till människan eftersom den äter fisk. Men nedgången av skarven kan också tyda på att något i ekosystemet i Östersjön inte är som vi vill ha det. Vi värderar helt enkelt arter på olika sätt konstaterar Martin Gren vid Lunds universitet.

- Det finns ett stort mått av subjektivitet i det hela, på det sättet att man tycker om vissa saker men inte andra. Skarven är en givetvis en fågel som man har starka åsikter om, antingen för eller emot. Det finns många människor som tycker det är bra att skarven minskar i antal, för skarven upplevs som en konkurrent, framförallt till yrkesfiske medans ejdern är ingen konkurrent, utan det är ju bara trevligt om vi har många ejdrar.

För min del får man gärna jaga skarv men tror inte att det är den som är boven

Redigerad October 28, 2012 med Meritaimen

[tårta]

Jag har blivit anklagad av nån person i vargtråden för både ditten och datten men det som sved mest var att jag är en kappvändare.

Här i skarvtråden har jag stora problem att bestämma mig! Vill att några smarta forskare ska bestämma hur jag vill ha det, känner

mig skitambivalent.

[Meritaimen]

Detta ökar, jag får överlag inga helt orörda fiskar längre när jag metar borre, mört och brax på grunda vatten med mina barn.

I princip alla öringar det senaste året har också haft spår, även de på över 3 kg.

Det vore enormt intressant att samla upp alla andras erfarenheter om detta, att alla som fiskar i Sthlm skärgård är extra observant på rivmärken från skarvnäbbar på de fiskar, oavsett art, man fångar OCH rapporterar det (kanske i Sthlm tråden?).

Det börjar kännas hopplöst på detta område för min del. Packar snart ihop grejorna för att slippa se skiten.

Om du har sett så mycket skador vid havsörings fångster så hade jag fotograferat alla fiskar med skador och mailat över dom till

forskare inom området.

Annars blir det ju som ufo snack att man har sett dittan o dattan

Redigerad October 28, 2012 med Meritaimen

[kobmejaure]

Födoundersökningen från Finland är inte från hela finska kusten samt Svenska östkusten. Den är från finska viken och östra skärgårdshavet, som uppges under figuren. Öringarna leker som bekant inte i havet utan i åarna. Varpå den nämnda är ett bra mått på beståndet då det knappt finns några övriga fungerade lekplatser i anslutning till området.

Hur lättfångad öringen hade varit för skarven på platserna i den svenska undersökningen kanske någon annan har bättre koll på. Men jag blir inte förvånad om de hade svårt att få tag på öring och lättare att få tag på annan föda.

I "våra" vatten(tänker främst på innerskärgården) är det relativt lätt för dem att driva samman grupper av mindre öringar på grund av få lekvattendrag och geografiskt sett ofta "trång" skärgård utanför där de lätt kan buntas ihop av skarvarna som i grupp driver samman dem.

Minskar skarven?

Enligt den finska rapporten berodde nedgången 2010 på att de drabbades av stränga vintern. Till året efter hade de ökat med över 20 procent igen. Blir intressant att se siffran för 2012 och 2013.

Sambandet mellan skarvbeståndet och hård vinter märks även stockholms skärgård. Många drar den slutsatsen att skarven minskar bara beroende av nedgången ett år. Kolla exempelvis alla tidningsartiklar om skarvens nedgång. Sedan kan man ställa sig tveksam till om skarvräkningarna faktiskt stämmer.

http://www.dn.se/sth...dubbelt-sa-stor

Ufo-snack är väl ändå att Pseudochattonella skulle ha något att göra med havsöringsnedgången i stockholms skärgård. Andelen av dessa och liknande skadliga alger är högre på västkusten än här och de har sist jag kollade inga direkta problem med havsöringsbeståndet. Det hör inte direkt till vanligheten att vi hittar mystiskt avliden fisk(öring) längs kusterna.

http://www.regelrade..._Del_1_hela.pdf

http://www.skellefte...or och svar.pdf

Visst det finns en hel del cyanobakterier(från blågröna alger) här men så har det varit länge. Det är väl knappast troligt att den långsamma ökningen skulle ligga bakom den abrupta havsöringsnedgången.

http://www.havsmiljo...11_plankton.pdf

Det är lätt och sitta och spekulera kring komplexa samband hit och dit. Men åk ut en vår vid smoltutvandringen och kolla på skarvens beteende så klarnar nog ett och annat. Sedan kan man ställa sig frågan om vem som har rätt att leva och frodas, mellanskarv eller havsöring. Försvinner havsöringen ja visst. Men om vi i framtiden inte skall kunna meta abborre i skärgården med våra barn känns det rätt dystert. Tyvärr är det nog dit vi behöver komma innan det görs något.

För övrigt bra idé av Halster att fota/dokumentera misstänkta skador och av Meritaimen att skicka in till forskare så får de bedöma om skarv kan vara en möjlig orsak.

Redigerad October 29, 2012 med kobben

[Tiger]

Ufo-snack är väl ändå att Pseudochattonella skulle ha något att göra med havsöringsnedgången i stockholms skärgård. Andelen av dessa och liknande skadliga alger är högre på västkusten än här och de har sist jag kollade inga direkta problem med havsöringsbeståndet. Det hör inte direkt till vanligheten att vi hittar mystiskt avliden fisk(öring) längs kusterna.

Finns ju en rad skillnader förutom skarv som potentiellt kan göra "ert" fiske sämre än "vårt". Hos er är det fiske hela vintern och de regler som finns i danmark att höstfärgade och fisk som lekt ska sättas tillbaka saknas. Peaken av säsongen är när fisken går kustnära med mindre mat och är lättfångad med både spinn o fluga. Här är september och April de "lätta" månaderna och det blir väl bara lättare där emellan, verkar ju vara mycket folk ute med både båt och spinn enligt de rapporter jag läser. Traditionen med sättfisk lär väl kunnat hålla detta uppe? Hårt tryck på vildfisken gissningsvis. Borde finnas en diskussion om detta hos sportfiskarna kring Stockholm(och kanske komma med förslag till regeländringar)? Gottland kan tas som motexempel men där borde trycket vara lägre än i anslutning till stockholm?

Framförallt är "vi" belönade med ett härligt regnigt klimat och en myriad lekbäckar med god vattenföring året runt. Svårt att ändra denna faktor dock. Dessutom jäkligt surt o se den lilla spillra som finns möta döden på utvandringen. Här fick fisken löpa gatlopp mellan torskarna förr om åren men bestånden klarade även det(även om de var svagare på den tiden?)

Sen tycker jag personligen att en skarvpopulation på 100 000 fåglar har ett begränsat egenvärde och ser ingen anledning till varför man inte skulle kunna begränsa den med jakt, om nu inte havsörnen är stark nog att hålla den nere. Kusten är jäkligt påverkad, så varför inte gripa in i denna frågan också om det ligger i många människors intresse, även om ett naturligt tillstånd är att föredra. Jag tror att skarven är en del det naturliga tillståndet men tyvärr kommer det inte inom överskådlig tid att komma tillbaka till ett naturtillstånd med låg mänsklig påverkan.

[Meritaimen]

http://www.skellefte...or och svar.pdf

Tack för länken .Skall läsa det igenom lite mer .Mycket bra info där. Skönt att att Pseudo-Chatnonella är inte så kraftig där och hoppas att vi

Västkusten slipper den med

Men ändå tror jag att miljön/alger övergödning som är mest förödande för havsöringen.

Och självklart hur man sköter vattendrag.

Annars så tycker jag att ni tar kontakt med forskare om den aktuella området så att dom gör en analys hur mycket öringen ligger på

deras matlista.

Övrigt så hitta jag en sida där man misstänkte att Skarven var boven för att Öringstammen gick ner i Dalaälven.

Resultatet visade en liten påverkan 0.4 % - 5.3 % av dieten och det var häckande par vid mynningen.

Märkning av 36000 smolt

http://www.havochvat...Skarvskador.pdf

Redigerad October 29, 2012 med Meritaimen

[jakobj]

Tack för länken .Skall läsa det igenom lite mer .Mycket bra info där. Skönt att att Pseudo-Chatnonella är inte så kraftig där och hoppas att vi

Västkusten slipper den med

Men ändå tror jag att miljön/alger övergödning som är mest förödande för havsöringen.

Och självklart hur man sköter vattendrag.

Annars så tycker jag att ni tar kontakt med forskare om den aktuella området så att dom gör en analys hur mycket öringen ligger på

deras matlista.

Övrigt så hitta jag en sida där man misstänkte att Skarven var boven för att Öringstammen gick ner i Dalaälven.

Resultatet visade en liten påverkan 0.4 % - 5.3 % av dieten och det var häckande par vid mynningen.

Märkning av 36000 smolt

http://www.havochvat...Skarvskador.pdf

Och vi får väl lägga till det stycke i rapporten som kommer efter det du citerar och som du av någon anledning utelämnat för att få en mer verklig bild av dina fakta...:

"Skarven inverkan på öring och laxutvandringen var alltså liten i detta fall, till skillnad från vid

liknande försök som gjorts i Danmark. En orsak var att skarvarnas födosök i stor utsträckning

skedde utanför det område där smolten passerade genom deltat. Variabiliteten både i diet och i

födosöksområde gör dock att risk för betydande skarvmortalitet kan finnas där fisk

koncentreras och för att eliminera denna risk bör skarvkolonier inte tillåtas i närheten av

platser där fiskkoncentrationer förekommer av arter eller stammar med högt bevarandevärde

eller stor ekonomisk betydelse."

[kobmejaure]

Tack för länken .Skall läsa det igenom lite mer .Mycket bra info där. Skönt att att Pseudo-Chatnonella är inte så kraftig där och hoppas att vi

Västkusten slipper den med

Men ändå tror jag att miljön/alger övergödning som är mest förödande för havsöringen.

Och självklart hur man sköter vattendrag.

Annars så tycker jag att ni tar kontakt med forskare om den aktuella området så att dom gör en analys hur mycket öringen ligger på

deras matlista.

Övrigt så hitta jag en sida där man misstänkte att Skarven var boven för att Öringstammen gick ner i Dalaälven.

Resultatet visade en liten påverkan 0.4 % - 5.3 % av dieten och det var häckande par vid mynningen.

Märkning av 36000 smolt

http://www.havochvat...Skarvskador.pdf

Överlag tror jag som du att övergödningen är väldigt allvarlig och jag hoppas vi är på väg åt rätt håll där. Men lokalt som för tex stockholm södra, mellersta, norra inre är nog skarvens inverkan rätt stor. Ett stycke i rapporten du länkade till beskriver problemet rätt väl:

"Skarvens bidrag till mortaliteten för ett visst fiskbestånd kan också vara avsevärt om predationen sker på lokala koncentrationer av fisk under kort tid, även om arten sett över hela Âret utgör en marginell del av dieten. Detta gäller i första hand i samband med smoltutvandring."

Angående forskning är väl den stora frågan vem som är villig att finansiera en sådan undersökning. Tar gärna emot tips om var man skulle kunna vända sig. Det vore kul om någon nappade på ett sådant förslag.

[FOPPA1]

Varför diskuteras inte att öarna som skarvarna ockuperar påverkas?

[kobmejaure]

Det har väl inte intresserat lika mycket som påverkan på fiskbestånden.

Tänker du på hur de påverkas under tiden de häckar på ön eller långsiktigt?

Redigerad October 30, 2012 med kobben

[FOPPA1]

Det hänvisas mycket till olika forskarrapporter. Man kan inte blint förlita sig på forskarrapporter. Det går att forska sig fram till det resultatet man vill..................

Jag bor långt från Östersjön, men vid Vänerns strand. En del öar i Vänern är helt döda, vad jag kan se.

Innan skarven ödelade en ö, fanns det ju ett djurliv där, som har sin rätt i ekosystemet. Hur lång tid tar det för dessa öar att återhämta sig?

Jag har inte forskat i frågan, men jag har ju svårt att se att det tidigare djurlivet trivs på dessa öar.

Svårt att tro att denna mängden skarv som idag finns inte påverkar ekosystemet negativt.........

I Vänern har beståndet lax och öring minskat sista åren. Skarven har ökat. Även aborren har minskat på vissa områden. Jag tror inte att det enbart beror på skarven. Men visst har det en betydelse. Det går att räkna upp ett antal faktorer som påverkar fiskbestånden. Skarv är en av dom...........

[HALster]

@meritaimen: Du upprepar i flera inlägg uppmaningen att "ta kontakt med forskare".

Menar du att det saknas fakta/underlag för beslutsfattare/riksdagsledamöter?

Isåfall kan jag meddela dig att både fakta och beslutsunderlag funnits en längre tid och att detta, vid flera tillfällen dessutom, varit uppe till debatt, även i riksdagen. Du verkar tro att så inte är fallet?

För övrigt kan jag också upplysa dig om att alla som är berörda, sportfiskare som fiskar i Sthlm skärgård, fastboende och sommarboende i Sthlm skärgård, entreprenörer av olika slag (yrkesfiskare, taxibåtförare, krögare etc), är överens om att skarven utgör ett problem/miljöproblem. Endast extremt egocentriska fågelentusiaster applåderar utvecklingen.

Sen måste jag säga att det är bra märkligt att tala om andra problem utanför den specifika problemställningen som tex. alger av en viss sort. Om det inte framgått så är Sthlm skärgård i bättre skick, miljömässigt, än då det fanns gott om fisk så det spåret är totalt ologiskt i sammanhanget. Säl och skarv betar hårt på samtliga fiskbestånd i Sthlm skärgård. Det är något var man ser med sina egna ögon om man bara ger sig tid till att titta, för det behövs inga "forskare".

[tc737]

@meritaimen: Du upprepar i flera inlägg uppmaningen att "ta kontakt med forskare".

Menar du att det saknas fakta/underlag för beslutsfattare/riksdagsledamöter?

Isåfall kan jag meddela dig att både fakta och beslutsunderlag funnits en längre tid och att detta, vid flera tillfällen dessutom, varit uppe till debatt, även i riksdagen. Du verkar tro att så inte är fallet?

För övrigt kan jag också upplysa dig om att alla som är berörda, sportfiskare som fiskar i Sthlm skärgård, fastboende och sommarboende i Sthlm skärgård, entreprenörer av olika slag (yrkesfiskare, taxibåtförare, krögare etc), är överens om att skarven utgör ett problem/miljöproblem. Endast extremt egocentriska fågelentusiaster applåderar utvecklingen.

Sen måste jag säga att det är bra märkligt att tala om andra problem utanför den specifika problemställningen som tex. alger av en viss sort. Om det inte framgått så är Sthlm skärgård i bättre skick, miljömässigt, än då det fanns gott om fisk så det spåret är totalt ologiskt i sammanhanget. Säl och skarv betar hårt på samtliga fiskbestånd i Sthlm skärgård. Det är något var man ser med sina egna ögon om man bara ger sig tid till att titta, för det behövs inga "forskare".

En egen erfarenhet från säl är fiske i Stockholms ström. Normalt ser man lax visa sig flera gånger under några timmar. En natt under laxsäsongen i år visade sig ingen lax. Vad vi däremot fick bevittna var en kalasande säl utanför operan. Om laxen bara var skrämd och backade eller blev ordentligt jagad får vi väl aldrig veta.

Skickat från luren

[Meritaimen]

Och vi får väl lägga till det stycke i rapporten som kommer efter det du citerar och som du av någon anledning utelämnat för att få en mer verklig bild av dina fakta...:

"Skarven inverkan på öring och laxutvandringen var alltså liten i detta fall, till skillnad från vid

liknande försök som gjorts i Danmark. En orsak var att skarvarnas födosök i stor utsträckning

skedde utanför det område där smolten passerade genom deltat. Variabiliteten både i diet och i

födosöksområde gör dock att risk för betydande skarvmortalitet kan finnas där fisk

koncentreras och för att eliminera denna risk bör skarvkolonier inte tillåtas i närheten av

platser där fiskkoncentrationer förekommer av arter eller stammar med högt bevarandevärde

eller stor ekonomisk betydelse."

Jag räkna med att dom som var intresserade av ämnet skulle läsa det.

Nu mitt inlägg gällde Dalaälven och inte Danmark.

Tror att deras hänvisning vad gäller Skarvens påverkan är den här sidan

Någon som kan översätta fakta som angår Havsöring/Skarv till svenska vore bra

http://www.aqua.dtu.dk/upload/dfu/pulikationer/forskningsrapporter/178-08_%C3%B8kosystemmodel_for_ringk%C3%B8bing_fjord.pdf

[Meritaimen]

Överlag tror jag som du att övergödningen är väldigt allvarlig och jag hoppas vi är på väg åt rätt håll där. Men lokalt som för tex stockholm södra, mellersta, norra inre är nog skarvens inverkan rätt stor. Ett stycke i rapporten du länkade till beskriver problemet rätt väl:

"Skarvens bidrag till mortaliteten för ett visst fiskbestånd kan också vara avsevärt om predationen sker på lokala koncentrationer av fisk under kort tid, även om arten sett över hela Âret utgör en marginell del av dieten. Detta gäller i första hand i samband med smoltutvandring."

Angående forskning är väl den stora frågan vem som är villig att finansiera en sådan undersökning. Tar gärna emot tips om var man skulle kunna vända sig. Det vore kul om någon nappade på ett sådant förslag.

Tror bästa lösningen är att ta kontakt med en Universitet och höra med dom om dom har intresse av problematiken

[tårta]

Hur påverkas öarna som det häckas på, i längden? Jag gissar på att de återhämtar sig..?

Hur påverkas andra fåglar? Ejdern har gått starkt tillbaka, har det med konkurrens från skarv att göra?

[Meritaimen]

@meritaimen: Du upprepar i flera inlägg uppmaningen att "ta kontakt med forskare".

Menar du att det saknas fakta/underlag för beslutsfattare/riksdagsledamöter?

Isåfall kan jag meddela dig att både fakta och beslutsunderlag funnits en längre tid och att detta, vid flera tillfällen dessutom, varit uppe till debatt, även i riksdagen. Du verkar tro att så inte är fallet?

För övrigt kan jag också upplysa dig om att alla som är berörda, sportfiskare som fiskar i Sthlm skärgård, fastboende och sommarboende i Sthlm skärgård, entreprenörer av olika slag (yrkesfiskare, taxibåtförare, krögare etc), är överens om att skarven utgör ett problem/miljöproblem. Endast extremt egocentriska fågelentusiaster applåderar utvecklingen.

Sen måste jag säga att det är bra märkligt att tala om andra problem utanför den specifika problemställningen som tex. alger av en viss sort. Om det inte framgått så är Sthlm skärgård i bättre skick, miljömässigt, än då det fanns gott om fisk så det spåret är totalt ologiskt i sammanhanget. Säl och skarv betar hårt på samtliga fiskbestånd i Sthlm skärgård. Det är något var man ser med sina egna ögon om man bara ger sig tid till att titta, för det behövs inga "forskare".

Sälen äter säkert mer Lax och Öring än vad skarven gör och det tillhör dens föda.

För att torsken är slut ute vid havet precis samma sak här i GBG att sälen simmar upptill Lilla Edet för att få i sig föda

[HALster]

Hur påverkas öarna som det häckas på, i längden? Jag gissar på att de återhämtar sig..?

Hur påverkas andra fåglar? Ejdern har gått starkt tillbaka, har det med konkurrens från skarv att göra?

Det talas ibland i exalterade ordalag av biologer att öarna blir frodigare än någonsin tidigare då fåglarna lämnar. Rena botaniska explotionen i marknivå. Träden dör dock av träcket och döda träd börjar inte leva igen och de flesta vet desutom hur lång tid det tar för nya träd att växa upp.

Det stora problemet dock, som jag ser det, är att om fåglarna lämnat en ö (som sedan utvecklas till edens lustgård efter ca 50 år) så betyder ju det att ett nytt område drabbas. De flyger ju liksom inte "hem" utan etablerar ny koloni annorstädes.

[tårta]

Det talas ibland i exalterade ordalag av biologer att öarna blir frodigare än någonsin tidigare då fåglarna lämnar. Rena botaniska explotionen i marknivå. Träden dör dock av träcket och döda träd börjar inte leva igen och de flesta vet desutom hur lång tid det tar för nya träd att växa upp.

Det stora problemet dock, som jag ser det, är att om fåglarna lämnat en ö (som sedan utvecklas till edens lustgård efter ca 50 år) så betyder ju det att ett nytt område drabbas. De flyger ju liksom inte "hem" utan etablerar ny koloni annorstädes.

Ejdrarna då? Har de påverkats av skarvens utbredning, eller beror det på annat?